Bokslutskommuniké tolv månader
BOKSLUTSKOMMUNIKÉ TOLV MÅNADER 1 september 2000-31 augusti 2001 Svolder är ett rent investmentbolag som huvudsakligen placerar i marknadsnoterade aktier i svenska småbolag med börsvärden upp till ca 5,8 miljarder kronor. Bolaget är noterat på Stockholmsbörsens O-lista. Svolders substansvärde offentliggörs veckovis. · Substansvärdet föll 35,9%, inklusive utdelning, till 61,80 SEK per aktie. · Börskursen (B) sjönk 9,4%, inklusive utdelning, till 71,50 SEK per aktie. · Jämförelseindex CSX (ej utdelningsjusterat) sjönk 36,5%. · Substansvärdet den 19/9 var 54 SEK och börskursen 63 SEK. · Substansvärdepremien var på balansdagen 15,6%. · Efter marknadsvärdesanpassning av aktieportföljen med -558,0 (18,7) MSEK blev redovisat resultat -483,1 (451,1) MSEK, motsvarande -37,70 (35,20) SEK per aktie. Redovisningsprinciperna har förändrats1) · Utdelningsförslag: 3,50 (5,50) SEK per aktie 1) Svolder värderar samtliga placeringstillgångar till marknadsvärden varvid full överensstämmelse råder mellan resultat- och balansräkning oavsett om vinster/ förluster på aktieinnehav realiserats eller ej. Se vidare under textavsnittet "Förändrad redovisningsprincip" på sidan 3. Stora bidragsgivare till substansvärdet (12 mån) Positiva: Lindab, Axfood och Nibe Negativa: Frontec, TurnIT, Nolato,SwitchCore och Utfors Större förändringar i aktieportföljen (12 mån) Köpt: Beijer Alma, LGP Telecom, Readsoft, Boss Media och Nolato Sålt: JM, Lindab, Gunnebo, Haldex och Munksjö Bokslutskommunikén är uppdelad i två delar, en del som avser verksamhetsåret 2000/01 samt en del som belyser den senaste tremånadersperioden 1 juni-31 augusti 2001 ("den aktuella rapportperioden"). Värden för verksamhetsåret och den aktuella rapportperioden samt historiska jämförelser finns i resultat-, balans-, kassaflödes- och nyckeltalstabeller på sidorna 7-8. De börsnedgångar som inleddes under våren 2000 har, med små avvikelser, fortsatt under hela verksamhetsåret 2000/01. Kursfall har förekommit på i stort sett samtliga börser. Särskilt har aktier i teknologi- och tillväxtbolag drabbats. Detta är ett omvänt förhållande mot de närmast tidigare verksamhetsåren. Förändringen speglar placerarnas väsentligt sänkta riskvilja samt lägre förväntningar om den framtida tillväxten för världens ekonomier - särskilt inom områden som telekom, internet, IT och media. Kvaliteten på dessa bolags framtidsbeskrivningar har varit bristfällig. Detta tillsammans med placerarnas stora fokus på relativ kursutveckling och analytikernas tidigare brist på kritisk analys har skapat den utdragna och kraftiga börsnedgången. Följaktligen har de av telekom stark beroende börserna i Sverige och Finland, samt teknikbörser av typen Nasdaq i USA och Neuer Markt i Tyskland, drabbats hårdast. Affärsvärldens generalindex föll 37,3 procent under verksamhetsåret och Nasdaq hela 57,1. De mer heterogena börserna har inte fallit lika mycket. Exempelvis sjönk amerikanska Dow Jones Industriindex endast 11,7 procent. MSCI världsindex, mätt i USD, sjönk 26,4 procent. Småbolagsaktier som grupp har under merparten av börsnedgången utvecklats mindre dåligt än de stora, men har på senare tid fått se sina börsvärden reduceras i större utsträckning. Den svenska kronan har kraftigt försvagats mot flertalet stora handelspartners valutor. Amerikanska dollar och brittiska pund stärktes drygt 10 procent, men överträffades av Eurons uppgång om 13 procent. Euron har varit särskilt stark under den senare delen av verksamhetsåret. Den svenska industrins konkurrenskraft har sålunda förbättrats ytterligare, vilket positivt bör påverka världsmarknadens framtida efterfrågan på svenska varor samt de svenska företagens marginaler. Konjunkturutvecklingen har genomgående varit svag och nedgången har under året accelererat i Europa, Asien och Latinamerika. Försvagningen av den amerikanska industrikonjunkturen förefaller att under senare tid ha upphört och sannolikt också övergått i en viss förbättring. Osäkerheten ligger i dagsläget snarare i huruvida också konsumentefterfrågan skall genomlida samma kraftiga fall som industrin. Denna osäkerhet har förstärkts efter terrorattackerna i USA. Den svaga konjunkturen och successivt sjunkande inflation har inneburit sänkta internationella obligationsräntor. Den amerikanska penningpolitiken har i takt med detta blivit allt mer expansiv (sänkta korträntor). I Europa har penningpolitiken inledningsvis karakteriserats som åtstramande, men inriktningen har på senare tid förändrats. Ränteutvecklingen är en central kraft för aktiemarknaderna. I synnerhet i USA borde centralbankens penningspolitik därför redan ha givit positiva följdeffekter. Substansvärdets förändring Svolders substansvärde sjönk, inklusive till aktieägarna betald utdelning, med 35,9 procent. Detta är något sämre än jämförelseindex som, inklusive uppskattade mottagna utdelningar, fallit knappt 35 procent. I takt med det ökande inslaget av tillväxtbolag inom småbolagssegmentet har dessa aktier också fått ett större genomslag i Svolders portfölj. Detta har inverkat negativt på den absoluta värdeförändringen. Aktier som Frontec, TurnIT, Nolato, SwitchCore och Utfors har särskilt belastat substansvärdet 2000/01. Innehaven i såväl Frontec som Nolato bidrog däremot väsentligt till substansvärdet under verksamhetsåret 1999/2000, medan övriga tre redan då var belastande. Aktieinnehaven i Lindab, Axfood och Nibe gav störst positivt bidrag, i Lindabs fall till följd av offentligt uppköp. ------------------------------------------------------------ Denna information skickades av Waymaker http://www.waymaker.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.waymaker.net/bitonline/2001/09/20/20010920BIT00920/bit0003.doc Hela rapporten http://www.waymaker.net/bitonline/2001/09/20/20010920BIT00920/bit0003.pdf Hela rapporten
bit0003.pdf