VD:s kommentar

Bästa aktieägare,

Det har varit ett dramatiskt och ödesmättat kvartal.

För drygt tre månader sedan sågs utbrotten av covid-19 som förhållandevis små och lokala. Effekterna på samhälle och näringsliv bedömdes bli begränsade. Idag kan vi dessvärre konstatera att väldigt många människor över hela världen drabbats av virussjukdomen covid-19, såväl direkt av sjukdomen som indirekt genom företagsnedläggningar, varsel eller isolering. I det sammanhanget kan varje form av ekonomiska siffror och resonemang te sig banala och respektlösa. Samtidigt är det också viktigt att vi som företrädare för företagande och ägande uppvisar såväl framtidstro som ambitioner att långsiktigt skapa ännu bättre företag, grunden för välstånd i samhället.

Oroande geopolitisk konfrontation

Sjukdomen är sedan flera månader klassad av världshälsoorganisationen WHO som en pandemi och den har stängt en öppen värld fylld av resande, mänskliga kontakter och globala handelsströmmar. Detta är oroande eftersom en värld i harmoni och utveckling är beroende av att medborgarna i olika länder successivt uppnår allt bättre levnadsförhållanden. Tillväxt skapas inte minst genom handel och kontakter mellan människor, företag och stater. Kraftigt tilltagande protektionism, allehanda beskyllningar världsledare emellan och isolering är inte den långsiktiga vägen ur detta. Det geopolitiska läget i världen har ytterligare försämrats genom pandemin.

Brister i svensk krishantering

I ett kortare och mer inhemskt perspektiv är varje lands företrädare ansvariga inför sina medborgare. Vilken strategi för att bekämpa covid-19 som långsiktigt kommer få minst skadliga effekter för respektive lands medborgare torde vara för tidigt att utvärdera. Vad vi dock hittills vet är att Sveriges nordiska grannländer lyckats mycket bättre att rädda människoliv i sjukdomen än vad svenska myndigheter, politiker och äldrevårdsinrättningar gjort.

Många har försökt mildra krisen genom omfattande hjälpinsatser. Tyvärr har dock ansvariga svenska myndigheter och politiska ledare på olika nivåer och av varierande partifärg saknat viljan att ta hjälp när förmågan saknats i den egna intressesfären. Andra länder har samtidigt utvecklat smittspårningsappar, framgångsrikt infört omfattande testkapacitet med efterföljande karantänregler samt haft större tillgång till skyddsmaterial.

Det i mångt och mycket nedstängda Sverige behöver successivt komma igång. För att lyckas måste den rädsla för mänskliga kontakter som smittan skapat minska. Enligt erfaren krishantering bemöts rädsla mest effektivt genom att människor upplever tillit, trygghet och transparens. Här blir testning särskilt betydelsefullt. I Sveriges fall, med hög smittspridning och låg smittspårning, är tester av antikroppar extra viktigt. Det finns ett jättebehov bland anställda i Sveriges företag att snabbast möjligt komma tillbaka i mer normal verksamhet. Dessa medborgare har i stor utsträckning isolerats hemmavid eller permitterats med risk för sina arbeten. Det är närmast ett hån av myndigheter och politiker att förpassa en majoritet av medborgarna till en separat och nedprioriterad kategori människor som inte anses behöva testas. WHO:s chef Tedros argumenterade redan den 16 mars: ”test, test and test”.

Svolders väg i krisen

Vad gör då vi på Svolder, utöver att jag i detta forum klagar på olika beslutsfattare?

I mångt och mycket har vi arbetat som många andra tjänstebaserade företag. Först och främst prioriteras människors hälsa. Medarbetarna har delats upp i grupper och arbetar aldrig samtliga i samma lokaler. Kontakter sker via digitala kanaler på daglig basis och på ett systematiserat sätt. Det finns sedan länge en dualitet kring olika arbetsuppgifter för att reducera risker. I kontakterna med våra portföljbolag har vi, med vår bas i Stockholm, avsiktligt valt att inte efterfråga fysiska möten.

Styrelsens möten har skett digitalt. Portföljstrategin har diskuterats mellan ledning och styrelse, varvid handlingsplaner har upprättats. Svolder som obelånat investmentbolag har initialt ett gott utgångsläge. Vi behöver inte, såsom våra kollegor bland fondförvaltarna, köpa och sälja aktier i takt med in- eller utflöden av kapital. Vår portföljstrategi kan därmed vara konsistent och långsiktig.

Under mars månad, då svenska små och medelstora bolag (CSRX) sammantaget föll drygt 18 procent, nettoköptes aktier för 80 MSEK. Därefter har vi, i takt med stigande kurser och aktiemarknadens återvunna entusiasm, i stället valt att bygga upp kassapositionen till att på balansdagen utgöra nästan 180 MSEK (6 procent av substansvärdet). Det möjliggör att Svolder, trots slopade eller uppskjutna utdelningar, fortsatt kan ställa upp för de portföljbolag som eventuellt kan komma att behöva finansiell stöttning i nuvarande och framtida osäkra marknadsläge. Detta gäller både defensivt för att säkerställa en sund kapitalstruktur och offensivt via åtgärder ägnade att skapa tillväxt, såväl organiskt som förvärvsmässigt. För den händelse att goda investeringsmöjligheter uppstår har Svolder dessutom en avtalad checkkredit om 200 MSEK i svensk affärsbank, även om det är osannolikt att den utnyttjas i närtid.

Ändrade beteenden och affärsmodeller

Ur ett investerarperspektiv är det centralt att börja fundera på de långsiktiga effekterna av pandemin. Hur stora är riskerna för att covid-19 inom överblickbar tid inte kan slås ut eller att en andra våg kommer drabba norra halvklotet redan under senare delen av 2020? Kan nya pandemier hanteras? Hur kommer beteendemönster bland medborgare att förändras? Kommer konjunkturen börja att normaliseras redan under hösten 2020? Förmår myndigheterna att reducera medborgarnas rädslor? Hur ska den expansiva finanspolitiken finansieras i Sverige och omvärlden? Förmår centralbankerna att bekämpa recessionstendenser utan att skapa dramatiska inflationsimpulser? Frågorna är många och osäkerheten stor.

På aktiemarknaden har djup pessimism under mars månad förbytts i optimism. Trender har blivit viktigare att följa än fundamental aktievärdering, i varje fall i ett kortare tidsperspektiv. Det kanske inte heller är konstigt när en allt större del av daglig aktiehandel initieras av indexfonder, börshandlade fonder (ETF) eller datorstyrd handel. Aktiemarknaden har också hittills valt att premiera affärsmodeller kopplade till internet, teknik, spel och e-handel. Underliggande värderingsantaganden i börskurserna skiljer sig också ofta dramatiskt mellan olika bolag och branscher.
Vad är rimligt? Företagens balansräkningar och finansieringsmöjligheter har därtill i många fall åter hamnat i fokus. Företag med svaga kassaflöden inom branscherna läkemedel och teknik har ändå i stor utsträckning lyckats refinansiera sig, vilket inte gällt mer konsumentnära verksamheter eller företag som saknar tillgång till kapitalmarknaderna.

Kvartalsutfallet är svagt

Kursmässigt har kvartalet varit mycket volatilt. Svolders substansvärde har rört sig inom intervallet 87–127 SEK per aktie (2 230–3 250 MSEK) och under tremånadersperioden minskat med drygt åtta procent. Koncentrationen till aktier i mindre bolag, ofta med svag omsättningsbarhet, har denna period varit belastande. Sett över verksamhetsårets nio månader är Svolders substansvärdenedgång däremot mindre än en procent samtidigt som Svolders B-aktie har fallit drygt fem procent. Under verksamhetsåret har Svolder hittills följaktligen haft en svagare utveckling än jämförelseindex CSRX. Även substansvärderabatten har varit volatil och ökat något. I ett längre tidsperspektiv är utfallen betydligt bättre.

Det är min uppfattning att näringsliv och samhällsekonomi står inför stora utmaningar de närmaste åren. En mycket expansiv penning- och finanspolitik världen över mildrar sannolikt de väldigt negativa effekterna av minskad sysselsättning och kraftigt försvagad tillväxt. Aktier är riskvilligt ägarkapital och kommer vara centralt för återhämtningen, såväl i Sverige som i omvärlden. Följaktligen bedömer jag att inhemsk populistisk finanspolitik kännetecknad av utdelningsstopp, ökad beskattning av aktieägande eller kraftigt utökat statligt ägande skulle vara kontraproduktivt.

Utdelningar är centrala för många ägare eftersom de har ett krav att kunna vidareutdela dem. Vinstmedel är redan skattade pengar och beskattas därutöver ofta i ytterligare ägarled. Inte minst i dessa dagar visar sig också värdet av stiftelsemedel i medicinsk forskning. Så kära politiker. Tänk på det nästa gång ni pratar om utdelningsbegränsningar.

Er tillgivne.

Ulf Hedlundh

Verkställande direktör

(Ur Delårsrapport 3 2019/2020, publicerad den 10 juni 2020)