VD:s kommentar

Bästa aktieägare,

Ett halvår har gått av verksamhetsåret 2020/2021, Svolders 28:e.

Det fortsätter att präglas av pandemin covid-19 och betydande världshändelser som Brexit, byte av amerikansk president och administration samt mycket expansiv penning- och finanspolitik på de flesta håll i världen. I de sammanhangen framstår Svolder som litet. Vi jobbar dock oförtrutet vidare i vår ambition att skapa långsiktiga värden för våra aktieägare, som glädjande blivit ännu fler.

Utmärkt förvaltningsresultat

Det senaste halvåret uppvisade mycket goda utfall för såväl Svolders aktie som dess substansvärde. Vi överträffar en stark börs och småbolagsmarknad med mer än 15 procentenheter. Inte minst är det tillväxten i substansvärdet, dvs. bolagets underliggande nettoförmögenhet, som haft ett utmärkt andra kvartal. Aktiekursen har inte haft samma tillväxt under kvartalet, men det är kanske inte heller så förvånande då det inleddes med en substanspremie om 12 procent. Halvårets vinnare utgörs av GARO, Troax och Elanders. De två senare toppar även det senaste kvartalet, tillsammans med New Wave. I Troax och GARO:s fall är kursutvecklingen så gynnsam att portföljandelarna blivit så stora att det blivit svårt att uppnå den riskspridning som Svolders placeringspolicy eftersträvar. Detta har föranlett försäljningar, men innehaven kvarstår även därefter som portföljens värdemässigt största.

Ett kvartal eller ett halvår är dock en begränsad tidsperiod i börssammanhang. Därför är Svolders långsiktiga värdeutveckling ännu mer glädjande. I nedanstående diagram kan det fortsatt noteras att den svenska börsen skapar större värden än räntebärande placeringar, att små och medelstora bolags aktier överträffar storas samt att Svolder är ännu mer framgångsrikt. Med detta konstaterande så möter vi ändå framtiden med stor ödmjukhet.

Starka börser med tilltagande risker

Förvaltning av börsnoterade aktier är ingen enkel bedrift samtidigt som jag är trygg med den erfarna organisation som byggts upp genom åren. Den erfarenheten ser jag som extra värdefull i en börsvärld som i allt högre grad kännetecknas av kursrusningar, kortsiktighet, kedjebrevsliknande tillgångar och orimliga värderingar.

I en värld översköljd av billiga pengar tenderar riskbenägenheten att bli så pass stor att respekten för pengars och besparingars värde äventyras. Det är med oro jag noterar hur många bolag som noteras i Sverige och vår omvärld till mycket höga värderingar, utan att ha vare sig etablerade affärsmodeller eller finansiell stabilitet. En flitig nymodighet i USA är så kallade SPAC:s, dvs. börsnoterade bolag utan annat syfte än att det ska köpa en verksamhet inom en utsatt tidsperiod för erhållen emissionslikvid. De första motsvarigheterna börjar komma till Norden. Kryptovalutan Bitcoins attraktivitet och värdering är ett annat fenomen i tiden. Detta gäller även flockbeteenden skapade via hemsidor och sociala medier så att aktiekurser i krisbolag rusar och förorsakar kursrörelser som är främmande för normal aktievärdering och i stället bör liknas vid kedjebrev eller casinon.

Det finns analyser som visar att 80 procent av de bolag som noterades i USA under 2020 inte var vinstgivande, en siffra som inte varit så hög sedan tiden innan millennieskiftet och som följdes av ”dot.com-krisen”. Jag upprepar gärna att det inte är något fel på varken ”startups” eller ny teknik. Det som dock bör ifrågasättas och bedömas är de förväntningar som byggts in i olika börskurser. Kapitalförsörjningen via etablerade marknadsplatser som nationella börser är för viktiga för världsekonomierna för att hanteras som om de vore spelhålor med extrema risker och osäkerheter.

Attraktiva aktier i lågräntemiljö

Trots min oro för potentiella så kallade börsbubblor så finns det också en god grund för genomsnittsaktiens värdering. Ränteläget är lågt och bolagens affärsmodeller är effektiva, lönsamma och etablerade. Lägg därtill att den ekonomiska aktiviteten stiger, om än från låga nivåer, och med marknaderna i Asien ofta som draglok. Normalt skapar aktiers utdelning idag en direktavkastning väl över räntenivån. Men räntenivåerna, oavsett löptider och valutor, är konstlat låga genom centralbankernas styrräntor och massiva obligationsköp. Detta gör att investerare på penning- och obligationsmarknaden inte får någon kompensation för risk och inflation, något som styr investeringar mot allt mer riskfyllda finansiella tillgångar som fastigheter, företagsobligationer, riskkapitalfonder och aktier.

Därför ligger den största risken för börsaktier idag, enligt mitt förmenande, i ett successivt allt högre ränteläge i vår omvärld. När amerikanska långräntor på ett halvår stigit en procentenhet (100 räntepunkter) låter det kanske inte så mycket, men ökningstakten är ganska dramatisk. Skulle det sedan vara början på att investerarna vill prissätta risk och inflation på ett historiskt mer normalt sätt, så ligger riskerna inte i första hand i klassiska industribolags aktier utan i stället i dem där investerare under lång tid måste finansiera utvecklingen med allt dyrare pengar.

Aktieutdelning är en del av gott företagsklimat

Det är glädjande att styrelserna för många svenska börsbolag föreslagit att återuppta aktieutdelningarna inför vårens årsstämmor. Det är ett bevis på att bolagen hanterat effekterna runt pandemin på ett imponerande sätt, men också fullt naturligt sett ur ett ägar- och samhällsperspektiv. Aktieutdelning ska utgöra ersättning för det kapital som ägarna binder i ett företag. Utdelning förekommer endast om bolagsstyrelserna bedömer att det är långsiktigt försvarbart och det bör också noteras att det rör sig om pengar som redan har inkomstbeskattats i bolagen. Det är inte frågan om vare sig allmosor till ägarna eller löneavdrag för de anställda, såsom det ibland argumenteras i samhällsdebatten. Utan företag, dess ägare och anställda försvinner den nödvändiga skattebasen för Sverige och de möjligheter vi har att utveckla samhället såväl under som efter pandemin. Det, anser jag, verkligen ska rymmas under benämningen ”samhällsnyttig verksamhet”.

Låt oss hoppas att pandemins konsekvenser börjat avta i Sverige och vår omvärld när Svolders nästa delårsrapport publiceras den 11 juni. Förhoppningsvis har då globala läkemedelsföretag, svenska regioner och myndigheter tillsammans lyckats vaccinera så många av oss medborgare att vi börjar kunna se fram emot att leva mer normala liv. Fram till dess kommer Svolder fortsätta att i huvudsak arbeta digitalt samt hålla kontakterna med portföljbolagens företrädare och övriga affärsrelationer på distans.

Er tillgivne.

Ulf Hedlundh

Verkställande direktör

(Ur Delårsrapport II, publicerad den 11 mars 2021)