Bokslutskommuniké tolv månader

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ TOLV MÅNADER
1 september 2000-31 augusti 2001

Svolder är ett rent investmentbolag som huvudsakligen placerar i
marknadsnoterade
aktier i svenska småbolag med börsvärden upp till ca 5,8 miljarder
kronor.
Bolaget är noterat på Stockholmsbörsens O-lista.
Svolders substansvärde offentliggörs veckovis.

· Substansvärdet föll 35,9%, inklusive utdelning, till 61,80 SEK per
aktie.
· Börskursen (B) sjönk 9,4%, inklusive utdelning, till 71,50 SEK per
aktie.
· Jämförelseindex CSX (ej utdelningsjusterat) sjönk 36,5%.
· Substansvärdet den 19/9 var 54 SEK och börskursen 63 SEK.
· Substansvärdepremien var på balansdagen 15,6%.
· Efter marknadsvärdesanpassning av aktieportföljen
med -558,0 (18,7) MSEK blev redovisat resultat -483,1 (451,1) MSEK,
motsvarande -37,70 (35,20) SEK per aktie.
Redovisningsprinciperna har förändrats1)
· Utdelningsförslag: 3,50 (5,50) SEK per aktie

1) Svolder värderar samtliga placeringstillgångar till marknadsvärden
varvid full
överensstämmelse råder mellan resultat- och balansräkning oavsett om
vinster/
förluster på aktieinnehav realiserats eller ej. Se vidare under
textavsnittet
“Förändrad redovisningsprincip” på sidan 3.

Stora bidragsgivare till substansvärdet (12 mån)

Positiva: Lindab, Axfood och Nibe
Negativa: Frontec, TurnIT, Nolato,SwitchCore och Utfors

Större förändringar i aktieportföljen (12 mån)

Köpt: Beijer Alma, LGP Telecom, Readsoft, Boss Media och Nolato
Sålt: JM, Lindab, Gunnebo, Haldex och Munksjö

Bokslutskommunikén är uppdelad i två delar, en del som avser
verksamhetsåret 2000/01 samt en del som belyser den senaste
tremånadersperioden 1 juni-31 augusti 2001 (“den aktuella
rapportperioden”).
Värden för verksamhetsåret och den aktuella rapportperioden samt
historiska
jämförelser finns i resultat-, balans-, kassaflödes- och
nyckeltalstabeller
på sidorna 7-8.

De börsnedgångar som inleddes under våren 2000 har, med små avvikelser,
fortsatt under hela verksamhetsåret 2000/01. Kursfall har förekommit på
i stort sett samtliga börser. Särskilt har aktier i teknologi- och
tillväxtbolag drabbats. Detta är ett omvänt förhållande mot de närmast
tidigare verksamhetsåren. Förändringen speglar placerarnas väsentligt
sänkta riskvilja samt lägre förväntningar om den framtida tillväxten för
världens ekonomier – särskilt inom områden som telekom, internet, IT och
media. Kvaliteten på dessa bolags framtidsbeskrivningar har varit
bristfällig. Detta tillsammans med placerarnas stora fokus på relativ
kursutveckling och analytikernas tidigare brist på kritisk analys har
skapat den utdragna och kraftiga börsnedgången.
Följaktligen har de av telekom stark beroende börserna i Sverige och
Finland, samt teknikbörser av typen Nasdaq i USA och Neuer Markt i
Tyskland, drabbats hårdast. Affärsvärldens generalindex föll 37,3
procent under verksamhetsåret och Nasdaq hela 57,1. De mer heterogena
börserna har inte fallit lika mycket. Exempelvis sjönk amerikanska Dow
Jones Industriindex endast 11,7 procent. MSCI världsindex, mätt i USD,
sjönk 26,4 procent. Småbolagsaktier som grupp har under merparten av
börsnedgången utvecklats mindre dåligt än de stora, men har på senare
tid fått se sina börsvärden reduceras i större utsträckning.
Den svenska kronan har kraftigt försvagats mot flertalet stora
handelspartners valutor. Amerikanska dollar och brittiska pund stärktes
drygt 10 procent, men överträffades av Eurons uppgång om 13 procent.
Euron har varit särskilt stark under den senare delen av
verksamhetsåret. Den svenska industrins konkurrenskraft har sålunda
förbättrats ytterligare, vilket positivt bör påverka världsmarknadens
framtida efterfrågan på svenska varor samt de svenska företagens
marginaler.
Konjunkturutvecklingen har genomgående varit svag och nedgången har
under året accelererat i Europa, Asien och Latinamerika. Försvagningen
av den amerikanska industrikonjunkturen förefaller att under senare tid
ha upphört och sannolikt också övergått i en viss förbättring.
Osäkerheten ligger i dagsläget snarare i huruvida också
konsumentefterfrågan skall genomlida samma kraftiga fall som industrin.
Denna osäkerhet har förstärkts efter terrorattackerna i USA.
Den svaga konjunkturen och successivt sjunkande inflation har inneburit
sänkta internationella obligationsräntor. Den amerikanska
penningpolitiken har i takt med detta blivit allt mer expansiv (sänkta
korträntor). I Europa har penningpolitiken inledningsvis karakteriserats
som åtstramande, men inriktningen har på senare tid förändrats.
Ränteutvecklingen är en central kraft för aktiemarknaderna. I synnerhet
i USA borde centralbankens penningspolitik därför redan ha givit
positiva följdeffekter.

Substansvärdets förändring
Svolders substansvärde sjönk, inklusive till aktieägarna betald
utdelning, med 35,9 procent. Detta är något sämre än jämförelseindex
som, inklusive uppskattade mottagna utdelningar, fallit knappt 35
procent. I takt med det ökande inslaget av tillväxtbolag inom
småbolagssegmentet har dessa aktier också fått ett större genomslag i
Svolders portfölj. Detta har inverkat negativt på den absoluta
värdeförändringen. Aktier som Frontec, TurnIT, Nolato, SwitchCore och
Utfors har särskilt belastat substansvärdet 2000/01. Innehaven i såväl
Frontec som Nolato bidrog däremot väsentligt till substansvärdet under
verksamhetsåret 1999/2000, medan övriga tre redan då var belastande.
Aktieinnehaven i Lindab, Axfood och Nibe gav störst positivt bidrag, i
Lindabs fall till följd av offentligt uppköp.

————————————————————
Denna information skickades av Waymaker http://www.waymaker.se
Följande filer finns att ladda ned:
http://www.waymaker.net/bitonline/2001/09/20/20010920BIT00920/bit0003.doc Hela rapporten
http://www.waymaker.net/bitonline/2001/09/20/20010920BIT00920/bit0003.pdf Hela rapporten


PDF PDF